Cranialosteopati

Arbetsskador
är trots avancerad teknisk utveckling på arbetsplatserna vanliga.
Till stor del beror detta på att färre människor skall utföra flera
personers arbetsuppgifter. Detta visar sig ofta kunna skapa stress
då vi måste göra saker som vi inte är bra på eller har valt själva.
När vi blir stressade känner vi inte varningssignalerna. Vi sitter/står kanske fel eller gör onödiga rörelser och ofta i fel höjd. När arbetet krånglar signalerar kroppen panik och börjar att insöndra
flykthormoner för att skynda på arbetet, då är det viktigt att man har metoder att stressa av och ta det lugnt, arbetet går inter fortare för att man stressar, tvärtom.
Det är också viktigt att tänka ergonomiskt, att röra kroppen som den är tänkt, exempelvis att lyfta med böjda ben, att stötta det man lyfter mot magen, att flytta fötterna när du ska vrida runt kroppen. Förebygg innan olyckan är framme. Kom och konttrollera hur du har det med näringsstatus eller om hälsan sviktar på något sätt. Jag får inte ställa diagnoser men jag kan ser vartåt det pekar och rekommendera dig till läkare om behov finnes. Visste du förresten att diagnos betyder två som tvivlar/inte känner igen =du och din läkare tvivlar över vad du lider av:)

Skador av monotona rörelser t. ex musarm
Man tycker inte att den lilla rörelsen skulle kunna ge en skada.
Det kan den inte heller, om den inte upprepas tillräckligt ofta.
Om man dock gör denna lilla rörelse för många gånger per dag,
skapas en spänning i hela armen ända upp i nacke och huvud.
Denna spänning ger en rörelseinskränkning i hela armen.
Detta är ett typiskt exempel på en liten skada som ger stora
problem. Även här måste man ta in hela kroppen i behandlingen.
Att jobba med armbågen ger oftast inga varaktiga resultat. 

Det är viktigt hur man sitter, står och lyfter
Om du sticker händerna under skinkorna på dig själv när du sitter
ned, känner du en benknöl mitt under vardera skinkan. Längre bak
och i kroppens medellinje finner man den nedersta svanskotan.
Dessa tre strukturer skall bilda en trebent pall på vilken din
kroppsvikt skall sitta.

Försök alltid att sitta och stå rätt
Om du lägger det ena benet över det andra, väger din kropp över
så att kroppsvikten hamnar på det undre benets skinka. Bäckenets snedställs och kotpelaren måste bilda en motvikt till bäckenets för att skapa balans. Använd en låg fotpall istället för att korsa benen.
En annan variant är att gosa till det i soffhörnet, vika båda benen åt samma håll, kanske vrida överkroppen mot TV:n. Då kanske hela
din vikt vilar på ena höften, gissa om det blir snett?
Om du glider ned i soffan/fåtöljen och placerar fötterna högre än
rumpan, intar ländryggen en omvänd kurva. Istället för en svank
får du en kut. Har du tidigare problem här så förvärras de av denna ställning, eftersom de trycker ihop diskarna. Har du inte problem så får du det förmodligen med denna ställning. Man tror att de stora bamsiga ländryggskotorna, (mellan rumpan och revbenen), är starka och viktbärande, det är de inte, de är mycket porösa och tål inte att man använder dem i fel läge, då blir det problem, i rätt läge är de däremot starka. Diskbråck uppstår lätt här på grund av att vi behandlar våra kroppar som om de vore outslitliga. Tänk istället att denna kroppen ska jag ha i hela mitt liv, den måste jag vårda så att den håller och inte blir
sjuk eller gör ont. För att den ska kunna bygga upp nya vävnader måste kroppen ha näring. Idag är vår kost mycket näringsfattig.

När du står upp kan du tänka på ryggraden som en lodrät axel genom huvudet och bålen och ända ned till golvet. Runt denna axel skall din kropp röra sig. Tänk dig att du skall ha lika mycket vikt på vardera foten.
Tänk att du står mitt i din egen kropp och varken lutar framåt eller
bakåt.

Om du har ett stillastående arbete vid en bänk eller ett löpande band.
Se efter om det går att luta låren eller magen emot bänk/band,
så att du får ett stöd när du arbetar.

När du lyfter skall du sträva efter att böja knäna, hålla ryggen rak
och lyfta så nära din egen kropp som möjligt.

Om olyckan ändå är framme, så är det oftast inte omöjligt att
reparera. Jag möter människor dagligen som fått reda på att "det är trasigt, detta kan vi inte laga, det är för riskfyllt att operera, så här får du ha det", du får träna dig på att uthärda smärtan eller du kan få psykmedicin för du kanske bara inbillar dig att det gör ont. Gå inte på detta, det mesta går att fixa eller åtminstonde göra bättre.
 

Ring eller sms:a Mary-Ann Peterson på 070-314 34 94


Delar av texten har jag köpt från Elisabeth och Clive Hayden Osteopater D.O. England. Texten i övrig har jag producerat själv och därför är den absolut förbjuden att kopiera.
Översättning Helen Johansson
Copyright © Hälsoverkstan 2005